igår när jag var i en liten deprission (fråga mig inte varför) så kände väl robin att han ville muntra upp mig. när vi lagt på luren så tog det bara tio minuter och så ringde det på dörren, han säger bara, "klä på dig, det kan bli lite kallt". jag klär på mig och hoppar in i hans bil. några minuter senare befann vi oss på en filt vid kanten av älven lite längre bort än maxi. vi år jordgubbar och åt dumleglass. jag blev gladare. när vi kände att det blev lite för kallt för att sitta still så åkte vi till robins faster och plockade upp hennes hund (gris) och gick ut på en långpromenad. puss!