det var en vis vän till mig som skrev så. det är ju exakt det jag ska göra, om 5 dagar. jag ska leva livet som det ska levas fullt ut ett bra jävla tag. men jag är nervös, panikslagen och har gråten i halsen mest hela tiden. jag tror jag ska dö vissa stunder, gå under. jag kommer hinna mellanlanda ungefär fyra dagar mellan mina tre olika resor i vår och det kanske är något att ha panik över, eller bara att njuta över kanske? jag tror iallafall, att när jag sätter mig på planet till fillippinerna på torsdag, så kommer allt släppa. det tror jag iallafall. då är det ju ändå försent att oroa sig över något som är kvarglömt hemma eller hur många bikinis jag ska packa med. då är det bara att njuta av att jag framför mig har två fantastiska månader.

 

ikväll har jag packat, försökt vara organiserad och verkligen få med allt. men det är inte lätt när man ska vara borta längre från sverige än vad man någonsin varit och när man ska leva i en ryggsäck på 70 liter, vilket mest troligt är den minsta packningen jag någonsin haft. det är inte som en vanlig utlandsresa då man kan fylla resväskan tills den knappt går att stänga och då man kan ta med hela garderoben. nej, lite mer planering krävs det faktiskt denna gång från fröken isaksson. men, nu ska jag sova. drömma om ledighet, paradisstränder, värme och goda drinkar. puss!